Albin Larslin

Idag ger sig 5 entusiaster ut i hellregnet någonstans i närheten av Karlskoga för att göra vad alla band behöver: Ta bedrövligt överhypade bandbilder som bandet själva kommer tycka är ack så vackra men resten av omvärlden kommer att reagera med ett utdraget: hmmmm....

  Jaja, det viktiga är ju att vi har roligt och vart har man roligare än ute i skogen en regnig septemberdag. Speciellt eftersom man också redan tackat nej till en minibussresa till Liseberg med ett annat gäng entusiaster.

 

För att nämna något helt annat så hoppas jag ingen missat släppet av The Killers "Batlle Born" nu i måndags. Har ni av någon anledning gjort det så kan jag bara beklaga. Som tur är finns det ju mycket tid att rädda upp situationen, Spotify for life!

 

Annars är allt sig likt. Låtarna är på mix och ska vara klara på tisdag. Vilket innebär att vi ska vara glada om dom är klara någon gång nästa vecka. En ny hemsida är på G, repningar är på G, en bastukväll med människor vi inte känner är på G, det mesta är alltså inte färdigt... jaja, vi jobbar ju hårt i alla fall.

 

Drog till Stockholm i helgen för att se något annat än härliga Karlskoga. Hamnade mitt i en dyblöt hufvudstad med regn, regn och åter regn. Varför flyttar folk dit? Det kanske är Gröna Lund som lockar? Eller Globen? Eller trycket kring t-centralen en morgon mitt i veckan? Vem gillar inte att köa?

 

Hur som helst var Stockholm helt ok även den här gången och jag vill tacka Oskar Nielsen för gästvänligheten, maten, ölen, godiset, lokalsinnet och humorn. Tur att någon vet hur man hittar till Hagsätra från Katarinahissen. Vill även tacka Erik Ström med följe för en helkväll på lördagen.

 

Annars så mixas de 7 första låtarna just nu och nya singeln kommer till helgen så håll ögonen öppna!

 

 

Idag är en stor dag, idag smäller det!

  Idag fyller nämligen en av världens två bästa systrar 20 år så ett stort grattis är väl på sin plats!

  Vem annars ringer upp 00.01 den 8:e september med orden "Säg grattis Albin"...."Grattis"...."Säg det igen Albin"...

Ja som ni förstår så finns det inte så mycket mer att tillägga. Bor du i Lund får du väl hålla utkik på gatorna under natthimlen efter en blond, skränig, nybliven 20 åring!

 

Sådär ja!

  Idag la vi saxofon på 3 av 7 snart klara låtar. Stort tack till Jonas "the boss" Folker som förutom många skämt om en tysk som gömmer barn i källaren även bidrog med gediget sax-spel och udda antydningar om olika hudfärger, kanon Jonas!

  7 låtar ska vara klara för mix på söndag och singeln kommer inom 2 veckor, till veckan släpper vi väl omslaget så ni har något att titta på.

  Bilder från vår sax-kväll kommer imorgon!

 

Peace!

I Got Demons In My Head..

  Behöver jag säga det igen...I GOT DEMONS IN MY HEAD!

  Ja jag skulle väl kunna säga det en tredje gång men det känns väl som att ni borde ha hört det nu eller? Har ni inte gjrot det så har ni precis som Bruce Springsteen sa om sin nya singel när folk missuppfattade budskapet "Inte lyssnat ordentligt".

  I got demons in my head är, för er som lyssnat ordentligt, namnet på det (till stor del) Karlsgoabaserade bandet "The Cobra Trios" nya singel som kom ut nu i dagarna.

  Låten är en försmak på vad som komma skall, vilket enligt bandets facebook är en ny skiva som förhoppningsvis inte är allt för långt borta.

 

The Cobra Trio bildades för något år sedan och startade faktiskt som en duo (The Cobra Duo). Sen dess har dom tagit in en basist, bytt lite medlemmar och nu är dom alltså på gång med helt nytt material. Är det lika bra som den första singeln kan vi nog förväntas oss en kanonskiva levererad av killarna inom en snar framtid  så håll ögon och öron öppna och glöm inte bort att sprida budskapet!

 

Lyssna på låten på bandets soundcloud:

  http://soundcloud.com/thecobratrio/

 

Och kom ihåg: I GOT DEMONS IN MY HEAD

PEACE!

Just nu gör jag inte vad jag brukar göra...i mitt arbetsliv.

  Nej annar är jag en av alla glada människor man kommer till om man ringer landstingsväxeln och hälsas med ett varmt och härligt "Välkomen till sjukvården i Örebro", så dock inte nu i veckorna.

  Nej nu tillbringar jag min tid på Nobelstadion i Karlskoga med att lära ut idrottens fantastiska grunder till de osargade själar som tillhör barnen på Karlbergsskolan F-6.

  Det är ett otroligt roligt jobb där man får lära sig att lösa slagsmål, springa fortare än barnen på 60 meter och få allmän uppskattning just bara för att man är vikarie, vem trivs inte i den tillvaron?

  För övrigt har jag alltid känt att det vore gött med ett lite mer fysiskt jobb och nu BANG: Här har du det, tacka och ta emot Albin, ja världen!

 

Ingenting varar ju dock för evigt och killen som just nu är en pappaledig idrottslärarer kommer väl någon gång att sluta vara pappaledig men fortsätta att vara idrottslärare och då får jag väl se mig om i stjärnorna, eller på landstinget, efter ett nytt jobb men just nu är jag alltså oslagbar idrottslärare.

  Som ni säkert förstår så håller vikarierna i Karlskoga otroligt hög klass, för att säga det själv så är ju jag till exempel den absolut mest idrottsintresserade och vältränade vikarie dom kunde skaffa fram....vad säger det om vikariepoolen...och om mig?

  Hade också en kompis en gång, vi är fortfarande vänner, som undervisade lite i Spanska utan att någonsin ha läst det själv, men men, finns det ingen bättre så är väl dåligt bättre än inget alls eller?

 

Jaja, för att ta upp citatet i rubriken och avsluta det här och i stället gå till mitt otroligt härliga jobb på Nobelstadion så är det väl bara att fråga: Why so serious?