Albin Larslin

Har ni hört? Bruce Springsteen spelade på i Götet i helgen, jo det är sant jag svär...

  Jaja okej, jag lägger ner. Jag tror faktiskt inte att  det finns någon nu levande svensk som kan ha missat de 50 mil med löpsedlar som tidningarna i Sverige gemensamt sparat ihop till under de gångna veckorna.

  Om någon nu ändå gjorde det så har TV och Radio varit vänliga nog att upplysa även dessa vilsna själar om att den ende nu levande människan som faktiskt kan få "FEM PLUS" i Aftonbladet (trodde inte att fem plus fanns kvar längre) var i landet i helgen.

 

Min egen åsikt om Bruce Springsteen...JAG ÄLSKAR HONOM!

  Nu verkar det ju vara så att halva Sverige delar min åsikt men det hindrar ju inte direkt mig från att rätta in mig i ledet av Bruce-fans! 

  Jag började lyssna på Bruce någon gån på högstadiet ungefär samtidigt som jag och mina kompisar såg "En liten film om vänskap" för första gången. Det är en film av killinggänget som börjar med att Johan Rheborg och Robert Gustavsson (Ben och Gunnar) drar på Springsteenkoncert, sen dess har jag varit fast.

  Jag tycker Springsteens musik är fantastisk, den ultimata rocken. Härligt stora arrangemang med mäktiga texter och rungande utslagna ackord som blandas med en ylande sax, fantastiskt! Att han sen är något av en äldre herre som gör sjukt mäktiga liveframträdanden gör ju inte saken sämre.

  Det finns såklart alltid motståndare, det kommer det alltid att göra. Så fort någon eller någonting har lite för stor genomslagskraft hos den allmäna massan så finns det alltid en grupp med människor som står där och säger "jag fattar inte vad som är så speciellt med Bruce" och nej, det kanske inte finns så mycket speciellt med Bruce och kanske är det just det som är grejen vad vet jag. 

 

Hur som helst ska inte det här handla om huruvida människor ska vara för eller emot Bruce, man får ju tycka vad man vill för mig kommer han ändå att vara så nära religion man kan komma vilket gör min nästa rad än mer upprörande:

  JAG MISSADE BRUCE...Inte bara det, det äter dessutom upp mig inifrån. Jag visst, det är stor chans att Bossen gör ett Sverige framträdande till innan han lägger ner (kanske mer än ett, vad skulle han annars göra?) men det suger ändå att missa honom såhär. 

  Visst att jag bodde i England när biljetterna släpptes och datasystemet på Colleget var nästan obefintlig men ändå! 

  Jag hoppas ni hade det härligt alla ni jävlar som vad där och jag hatar er alla sådär lite lagom mycket!