Albin Larslin

Undrar ni vad jag gjorde när jag gick i åttan, inte?, nej det är ganska ointressant egentligen för jag gjorde väl vad de flesta 14-åringar gör, spelade landhockey, drömde om flickor, kastade äpplen på bilar o.s.v.

  En av de viktiga upplevelserna i detta annars ganska menlösa framfarande genom tonåren var dock min konfirmation. Inte just för Jesus skull utan för att i Österledskyrkan i Karlskoga fanns, och finns än idag så vitt jag vet, en fullt utrustad replokal.

  För många andra var replokalen bara ett av kyrkans många uppehållsrum men för mig och mina kära vänner Linus Karlsson, Martin Larsson och Rickard Lundberg var det himlen på jorden.

  Jag hade spelat lite gitarr innan fast inte speciellt mycket. Nu vart det en helt annan livsstil som väntade oss. 

  Rickards morsa var aktiv inom kyrkan så vi fick låna nycklarna till kyrkan och vi var där mer eller mindre hela tiden. Efter skolan, innan skolan, på loven, på helgerna, på lektionstid, jämt. 

  

Man kan väl säga att vi var mer entusiaster en musiker. Vi älskade att repa, helst i bar överkropp, på helgerna och dricka kaffe från kyrkans kaffemaskin. Musiken som framfördes var också otroligt "arty". Förutom att framföra Metallicas "Enter Sandman" och några Zappelin låtar gjorde vi också egna hits med namn som "Pythagoras Sats", en valspunk låt med refrängraden "vem fan kan svälja Pythagoras sats", Episkt!

 

Jaja, hur som helst så var det här någonstans mitt musikaliska intresse föddes så det är väl inte mer än rätt att jag hyllar Österledskyrkan med några fina rader.

Vårat hem under 8:e och 9:e klass!